Bli expert på skal

Alla skal är inte likadana

Det första och viktigaste att lära sig om funktions- eller skalmaterial är att alla inte är likadana. Det finns membran, beläggningar (coatings) och mikrofibertyger. Tre olika konstruktioner som alla ger mer eller mindre vattentäta tyger som andas mer eller mindre bra.

På Gneis använder vi oss av ett membran och hur vattentäta eller andande våra plagg är kan du läsa mer om på respektive artikelsida eller i vår skal-tabell.

Membran

Membran är kungen bland de tre materialen. Membran har den bästa vattentätheten, bästa hållfastheten och oftast den bästa andningen. Att belägga tyg med membran istället för att coata tyget halverar kemikalieanvändningen.

Grova tyger med coating kan ha upp till 3 ggr mer kemikalier än i ett material med membran. Konstruktionsmässigt är ett membran en tunn plastfilm som laminerats på insidan av yttertyget. 

Det vanligaste är att plastmaterialet är poröst – alltså innehåller små håligheter som släpper igenom vatten i form av vattenmolekyler (ånga, läs: svett), men stoppar vatten i form av vattendroppar.

Teorin bakom det hela är att en vattendroppe har en storlek av 100 micron och en molekyl har storleken 0,0004 micron. Om då hålet är 0,5 micron stort har droppen väldigt svårt att passera, medan molekylen flyger igenom utan problem.

Vattenpelare och andning

För att ange hur mycket regn ett material kan stå emot brukar man använda "mm vattenpelare". Det är en enhet för det vattentryck som materialet kan stå emot.

Ett plagg måste ha minst 2.000 mm vattenpelare för att få kallas regnplagg. Om man ska vistas i hällregn eller en hel dag i duggregn bör man välja kläder med högre vattentäthet.

Gneis material

På Gneis arbetar vi enbart med membran-material som tål 10.000-20.000 mm vattenpelare, då vi funnit att detta är de värden som krävs för att klara det man kan förvänta sig av plagg som ska kallas vattentäta.

Förutom att vara vattentätt så ska materialet också andas, så att man inte blir fuktig och blöt på insidan. Hur bra ett material andas brukar anges med hur många gram vätska per kvadratmeter som ett material släpper igenom på ett dygn, dvs "g/m2/24h". Ju högre värde, ju mer vätska går igenom materialet.

Vi på Gneis kör samma intervall här som på vattenpelaren 10.000-20.000 g/m2/24h tycker vi att man bör kräva för att ha riktigt bra andning i ett plagg.

Hur vet ångan vart den ska ta vägen?

Att det fungerar beror helt och hållet på naturens vilja att alltid nå balans. Den svett som kroppen producerar vid fysisk aktivitet förångas av kroppsvärmen. Ångan strävar alltid efter att ta sig till ett torrare och kallare klimat – oftast ut genom tyget.

Om vi däremot är torra på kroppen och sätter oss i fuktigt, soluppvärmt gräs kommer fukten att vandra åt andra hållet. Ett annat tillfälle när detta kan ske är vid extremt höga luftfuktigheter, dvs atmosfären utanför plagget är fuktigare än innanför.

Det finns alltså situationer då vattentäta material drar åt sig fukt, men oftast går fukttransporten åt rätt håll.

Konstruktionen är viktig

En viktig sak att komma ihåg, och som många som köper skalplagg glömmer bort, och därför kan bli besvikan på - det är att inget material i världen klarar av att transportera bort all ånga vid riktigt svettiga strapatser/lekar. Utan då får användaren istället ta till gamla hederliga knep, som att öppna upp dragkedjor och ärmslut.

En annan minst lika viktig del av detta är att du som förälder, eller när barnen blir lite större, måste lära sig att reglera hur mycket man har på sig under, dvs "lager-på-lager-principen" (mer om detta i nästa stycke). Men när man väl hittat rätt så är detta sätt det överlägset bästa sättet att klä sig på, oavsett om det är vår, sommar, höst eller vinter.

Konstruktionen av ett plagg är en annan avgörande faktor för hur bra ventilationen fungerar. Undersökningar har visat att ventilationen genom tyget bara står för hälften av all ventilation – resten sker genom öppningar i plaggen.

Vår design-avdelning har därför arbetat hårt med vår 3D design där rörlighet, hals- /ärmöppningar och passform har varit fokus.

Vårda och förläng livstiden

Att sköta om sitt skalplagg på rätt sätt är viktigt både för att det ska fungera så bra som möjligt och för att förlänga livslängden på det. Ett bra omskött skalplagg kan hålla i många år och användas av flera barn. 

Hur ofta man bör tvätta sitt funktionsplagg beror lite på hur man använder det. Men exempel på faktorer som bidrar till att dra ner funktionen på plagget är ju självklart saker som täpper igen membranet och möjligheten för det att andas dvs. smuts, salter i svett, nötning osv.

Impregnering

Att sköta om sitt skalplagg på rätt sätt är viktigt både för att det ska fungera så bra som möjligt och för att förlänga livslängden på det. Ett bra omskött skalplagg kan hålla i många år och användas av flera barn.

Något som också kan stoppa plaggets förmåga till ventilation är om utsidan blir genomvåt, vilket i sin tur kan få dig att känna dig fuktig och kall. Det kan kännas som om plagget läcker, även om det faktiskt inte gör det. Detta inträffar om impregneringen, även kallad DWR (Durable Water Repellent), är dålig eller har nötts bort.

När man köper ytterplagg i funktionsmaterial är de oftast väl impregnerade med en ultratunn polymer-beläggning eller ett varaktigt vattenavstötnings-medel. Men efter en tids användning bör man alltså kontrollera att impregneringen är fullgod.

Det gör man på enklaste sätt genom att skvätta eller spraya vatten på plaggen. Är impregneringen fullgod så pärlas vattendropparna på tyget. I annat fall suger yttertyget upp vattnet direkt och tyget blir vått.

Det enklaste sättet att återimpregnera plagget är att torktumla eller stryka plagget efter varje tvätt, då värms impregneringen upp och vandrar till utsidan av fibrerna. Plagget blir som nytt igen.

Den metoden fungerar några gånger, men till slut måste man återimpregnera jackans yttertyg. Använd då bara impregneringar som dokumenterat fungerar med skalplagg. Kom ihåg att välja fluorkarbonfri impregnering för miljöns skull!